Företagande

Med företagandet följer många nya saker. Nedan presenteras de vanligaste företagsformerna samt om mervärdesskatteskyldighet och förskottsuppbördsregistret.

Företagande

Yrkes- eller affärsutövare dvs. firma

Företagsinkomsten är ägarens verksamhet och förmögenhet. En näringsidkare ansvar för förpliktelserna i samband med näringsverksamheten med hela sin egendom. En yrkesutövare är en person som idkar sitt yrke som företagare utan en stadigvarande plats för köp eller försäljning. Yrkesutövaren säljer vanligen tjänster som grundar sig på dennes personliga yrkeskunskap.

En affärsidkare är en företagare med ett fast driftställe.

Vinsten från företagsverksamheten slås ihop med företagarens eventuella övriga inkomster och den slutgiltiga skatten fastställs på det totala beloppet.

Vad är det för skillnad på rörelseidkare och yrkesutövare?

Yrkesutövare och affärsidkare är båda självständiga företagare som bedriver näringsverksamhet för sin egen räkning och ansvarar ekonomiskt för sina egna förbindelser.

En yrkesutövares verksamhet grundar sig mestadels på personlig yrkeskunskap och till verksamheten binds inte betydande kapital. En yrkesutövare kan ha endast enkel bokföring om hen vill.

En affärsidkare måste ha dubbel bokföring enligt prestationsprincipen. En affärsidkare kan t.ex. med hjälp av råvaror, maskiner, anställda eller andra produktionsfaktorer producera produkter eller tjänster och genom att sälja dessa får hen inkomster åt sig själv.

Dubbel bokföring eller enkel bokföring?

En bokföringsskyldig ska vanligtvis föra dubbel bokföring enligt prestationsprincipen. I dubbel bokföring ska alla transaktioner föras in på åtminstone två bokföringskonton.

Enligt bokföringslagen har en yrkesutövare eller rörelseidkare möjlighet att föra enkel bokföring och villkoren för detta i bokföringslagen uppfylls. Räkenskapsperioden ska vara ett kalenderår.

Förutsättningar för enkel bokföring 

Yrkesutövare och rörelseidkare är inte skyldiga att ha dubbel bokföring, om högst en av följande förutsättningar har uppfyllts under både den avslutade och den föregående räkenskapsperioden:

  • Balansens slutsumma är högst 100 000 euro
  • Omsättningen eller motsvarande intäkt överstiger 200 000 euro.
  • det genomsnittliga antalet anställda överskrider tre personer.

Öppet bolag och kommanditbolag

Då man grundar ett öppet eller kommanditbolag ska alla bolagsmän göra upp ett skriftligt bolagsavtal. I ett öppet bolag ska finnas minst två bolagsmän och i ett kommanditbolag ska finnas minst en ansvarig bolagsman och en tyst bolagsman. Bolagsmän i ett öppet bolag och ansvariga bolagsmän i ett kommanditbolag har samma ställning. Den tysta bolagsmannen är endast en som investerar. Hen har inga befogenheter att handla i bolagets namn och hen ansvarar inte för bolagets skyldigheter.

De ansvariga bolagsmännen ansvarar för bolagets verksamhet och förbindelser med sin personliga egendom. En bolagsman kan själv fatta beslut som berör hela bolaget och även andra bolagsmän, såvitt inte annat har bestämts i bolagsavtalet. Det är bra att i det skriftliga bolagsavtalet komma överens om bolagsmännens arbetsfördelning och behörigheter.

Öppna bolag eller kommanditbolag lämnar in en egen skattedeklaration enligt vilken den beskattningsbara inkomsten räknas. Inkomsten fördelas som personlig inkomst mellan bolagsmännen i ett öppet bolag och de ansvariga bolagsmännen i ett kommanditbolag. Bolagsmännens företagsinkomst fördelas i förvärvs- och kapitalinkomst på basis av nettoförmögenheten.

Aktiebolag

Det behövs bara en person för att bilda ett aktiebolag. Bestämmanderätten i ett aktiebolag grundar sig på ägande. Aktiekapitalet i ett aktiebolag ska vara minst 2 500 euro. Det är mer komplicerat att grunda och förvalta ett aktiebolag än övriga bolagsformer. En betydande fördel med aktiebolag är att företagaren inte personligen ansvarar för aktiebolagets förbindelser och skyldigheter såvitt hen inte separat t.ex. gått i borgen för bolagets skuld.

Ett aktiebolag är en separat skattskyldig. Skattesatsen är 20 % för aktiebolag, dvs. aktiebolaget ska betala 20 % skatt på sitt resultat.

Förskottsuppbördsregistret

Du antecknas i förskottsuppbördsregistret om du är företagare eller bedriver jordbruk. Om ditt företag är i förskottsuppbördsregistret behöver du inte ge ditt skattekort åt uppdragsgivaren.

Man kan anmäla sig till förskottsuppbördsregistret med en etablerings- eller ändringsblankett för företagen. Du hittar blanketterna på webbtjänsten fods.fi I FODS webbtjänst kan du kolla om en företagare är i förskottsuppbördsregistret.

Om ditt företag inte sköter om sina deklarations- och bokföringsskyldigheter eller skattebetalningen kan företaget avlägsnas ur förskottsuppbördsregistret. Om företaget sedan rättar till de eventuella försummelserna kan det föras in i registret på nytt.

Förskottsuppbördsregistret vid betalning av arbets- eller bruksersättning

Arbetsersättning innebär att man betalar för arbete, uppgift eller tjänst på ett annat sätt än lön. Bruksavgift betalas på upphovsrätt eller användning av motsvarade rättighet eller för överlåtelse av användarrätt.

Om man har betalat arbetsersättning eller bruksavgift åt någon som inte är införd i förskottsuppbördsregistret ska den som betalar verkställa förskottsinnehållning. Det inverkar inte på skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning om betalningen görs till ett aktiebolag eller en person.

  • Förskottsinnehållningen är 13 % för ett samfund (t.ex. aktiebolag eller andelslag) och sammanslutningar (t.ex. öppet eller kommanditbolag).
  • Om arbetsersättningen betalas åt en privatperson ska förskottsinnehållningen verkställas i enlighet med skattekortet.
    • Om något skattekort inte alls företes, verkställer man förskottsinnehållningen enligt 60 %. Innan man räknar ut förskottsinnehållningen drar man av momsandelen från fakturans slutbelopp.

Förskottsinnehållningsskyldigheten gäller inte varuhandel eller exempelvis uthyrningsverksamhet. När en faktura innehåller både en arbetsprestation och varor ska man kolla upp registreringen.

  • Om varuleverantören inte är i förskottsuppbördsregistret ska man verkställa förskottsinnehållning på arbetsprestationen.
  • Om en mindre arbetsinsats hör samman med en varas pris är det inte fråga om en arbetsprestation utan om varuhandel. Då måste man inte verkställa förskottsinnehållning.

Momsskyldighet

Ett företag är momsskyldigt när det bedriver handel med varor eller tjänster och företagets omsättning, dvs. försäljning är mer än 10 000 euro per år.  Ett momsskyldigt företag ska anmäla sig till registret över mervärdesskatteskyldiga. Man kan anmäla sig till registret med etableringsanmälan som du fyller i när du inleder företagsverksamheten. Du får blanketten på webbtjänsten fods.fi

När Skatteförvaltningen har behandlat din etableringsanmälan får du ett meddelande om registreringen och anvisningar för att deklarera och betala moms. Mervärdesskatten kan deklareras och betalas på tjänsten MinSkatt.

Momsen är 24 % på de flesta varor och tjänster. Till exempel är skatten på livsmedel 14 % och 10 % på böcker.

Exempel på mervärdesskatt: 

Man får reda på momsen som ska läggas till priset för en vara eller tjänst genom att multiplicera det skattefria priset med den gällande skattesatsen, dvs. mervärdesskatteprocenten för varan eller tjänsten. I priset ingår alla pristillägg som säljaren debiterar av köparen, t.ex. faktureringstillägg eller transport- och postkostnader. Mervärdesskattebeloppet räknas ut från det skattefria totalpriset.

  • Exempel: En produkts pris exklusive skatt är 1 000 euro och den allmänna skattesatsen på 24 % tillämpas på priset. Moms 24 % läggs till, dvs. 1 000 euro * 24/100 = 240 euro. Priset inklusive skatt är 1 240 euro.

Beloppet på den moms som ingår i priset på en produkt fås med följande formel: Det momsbelagda priset * gällande momssats/(100 + gällande momssats)

  • Exempel: En produkts pris inklusive skatt är 5 000 euro och den allmänna skattesatsen på 24 % tillämpas på priset. Skatten räknas ut på följande sätt: 5 000 euro x 24/124 = 967,74 euro. Produktens skattefria pris är 5 000 euro – 967,74 euro = 4 032,26 euro.

Skattens belopp anges med två decimalers noggrannhet. Fakturans slutsumma rundas av enligt de vanliga avrundningsreglerna i matematiken.

  • Exempel: När en frisör tar betalt av sin kund för hårklippning lägger hen till moms på priset. Frisören ska redovisa mervärdesskatt till Skatteförvaltningen. Hen får dock dra av den moms som ingår i produkter som hen köpt för salongen, såsom schampo, färger m.m. Frisören redovisar alltså differensen i mervärdesskatt.