Hur fungerar beskattningssystemet i Finland?

Beskattningssystemet i Finland återspeglas i din vardag på många sätt.

Alla som jobbar ska ha ett skattekort. Skattekortet anger hur mycket skatt du ska betala på din lön. Din arbetsgivare tar ut skatten på din lön och redovisar den till Skatteförvaltningen. Du ska också betala arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringspremier på löneinkomsterna. Premierna tryggar de nuvarande och framtida pensionerna för finländarna.

När du köper varor eller tjänster betalar du moms. Med moms avses en konsumtionsskatt som till exempel ingår i priserna på olika produkter som säljs i matbutiker. Dessutom ska du betala specialskatter på tobak och alkohol. De ingår också i produktpriserna.

Du betalar också skatt när du till exempel köper en bil eller en bostad. När du köper en bil betalar du bilskatt. Beloppet på bilskatten bygger på bilens egenskaper och utsläpp. Dessutom betalas varje år fordonsskatt på bilar som är registrerade i Finland. När du köper en bostad betalar du överlåtelseskatt på köpesumman för bostaden.

Med skattepengar finansieras olika tjänster i det finländska samhället. Skatteintäkterna används till exempel för att finansiera den offentliga sjuk- och hälsovården, utbildningen och den sociala tryggheten.

Vilken instans beslutar om beskattningen?

I Finland är det riksdagen som fattar beslut om skattelagarna. Genom riksdagens beslut är det till exempel möjligt att införa nya skatter, minska eller öka ett visst skattebelopp eller ändra skatteavdrag. Lagstiftningen om beskattningen påverkas också av Europeiska unionen. Unionens förordningar eller direktiv verkställs av riksdagen i Finland.

Varje finsk medborgare som har fyllt 18 år har rätt att rösta i riksdagsvalet. De riksdagspartier som har valts genom val bildar en regering. Regeringen förhandlar fram ett regeringsprogram för valperioden. Regeringsprogrammet fastställer mål för valperioden. Målen kan också leda till ändringar i skattelagarna.

Det är politikerna som fattar beslut om vilka riksomfattande ändamål skattepengarna används för.

Skattepengarna fördelas bland annat till staten och kommunerna. De skatter som fördelas till staten fördelas i sin tur beroende på vad regeringen har beslutat om skatten i sin budget. Pengarna delas ut till ministerierna, som i sin tur vidarebefordrar dem till de ämbetsverk och andra aktörer som ministerierna ansvarar för. Jord- och skogsbruksministeriet finansierar till exempel Forststyrelsens verksamhet och genom det bland annat nationalparkerna. EU-finansieringen, finansieringen av välfärdsområdena och finansieringen av Skatteförvaltningen kommer i sin tur via finansministeriet och finansieringen av polisen från inrikesministeriet.

Rundradions verksamhet finansieras med rundradioskatt som betalas av bland annat alla som har fyllt 18 år. Skatteförvaltningen redovisar den inbetalda rundradioskatten direkt till Yle.

Kommunerna och städerna fattar själva beslut om kommunalskatten.

Ledamöterna av kommunfullmäktige eller av stadsfullmäktige fattar närmare beslut om hur hög kommunalskatten ska vara och för vilka ändamål den ska användas. De väljs genom val vart fjärde år. Skatteförvaltningen redovisar kommunerna den kommunalskatt och fastighetsskatt som Skatteförvaltningen har tagit ut av invånarna. Dessutom redovisar Skatteförvaltningen kommunerna en del av den fastighetsskatt och samfundsskatt som företagen och samfunden i kommunens område har betalat.

Skatteförvaltningen ansvarar för att verkställa beskattningen.

Vi tar ut skatter som används för att finansiera det finländska samhället och dess tjänster. Vi tolkar gällande skattelagstiftning och arbetar enligt den. Vi vidarebefordrar varje månad de inbetalda skatterna till olika organisationer i samhället, alltså så kallade skattetagare.

Skatteförvaltningen följer upp och stöder beslutsfattandet.

Vi på Skatteförvaltningen följer upp det politiska beslutsfattandet. Vi stöder lagberedningen i riksdagen så att det ska vara enkelt som möjligt för Skatteförvaltningen och vanliga skattebetalare att tolka och följa nya bestämmelser. Redan när lagar bereds, funderar vi på hur ändringarna kan påverka Skatteförvaltningens kunder.

Skatteförvaltningens kunder utgör en varierande grupp.

Till våra kunder hör alla privatpersoner. I offentligheten kallas de också ofta skattebetalare eller enskilda kunder. Unga har ofta sin första kontakt med Skatteförvaltningen när de får sitt första sommarjobb. Var och en kommer säkert ihåg när hen har fått sitt första skattekort för jobb och när den första egna lönen har betalats in på kontot.

Företag och organisationer utgör också en stor och viktig kundgrupp.

Olika företag och till exempel föreningar kan behöva betala något olika slags skatter, exempelvis samfundsskatt, moms, överlåtelseskatt, punktskatt eller fastighetsskatt. Skatter som ska betalas kan till exempel påverkas av hur stor företagets omsättning är, vilken företagsform företaget har och i vilken bransch företaget är verksamt. Vi hjälper företag och ger anvisningar för olika skeden i företagsverksamheten och anvisningar om att sköta skatteärenden.

En rättvis konkurrens gynnar oss alla.

Med grå ekonomi avses att ett företag underlåter att betala skatter eller andra lagstadgade avgifter och förpliktelser, till exempel att lämna skattedeklarationer. När vissa inte betalar skatter och avgifter, minskar skatteintäkterna och så är konkurrensläget inte rättvist för andra. Det skadar både hela samhället och enskilda medborgare.

Vi bekämpar grå ekonomi på många olika sätt.

För att bekämpa grå ekonomi delar vi information om hur du kan känna igen svart arbete och vilka skador svart arbete orsakar. Vi gör skatterevisioner och har ett nära samarbete med andra myndigheter. Syftet med övervakningen är att alla skatteintäkter ska bli uttagna och alla företag ska ha rättvisa och jämlika förutsättningar att bedriva verksamhet.

Vi tar också ut kyrkoskatt.

Vi tar också ut kyrkoskatt av medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan och i den ortodoxa kyrkan. Kyrkorna betalar oss kostnader som uppstår för att vi tar ut kyrkoskatt. Församlingarna fattar själva beslut om beloppet av kyrkoskatten.